2013-01-08
18:42:16
Heart attack del 13
Previous:
-Redo?,frågade han. Jag nickade. Han tog upp mig men när jag skulle stödja mig på benen så vek dom sig och jag var nära på att ramla. Känslan som jag nu fick var obeskrivlig. Lou ställde sig hastigt upp och gick ut genom dörren. Niall följde efter och jag började gråta. Tänk om jag aldrig kan gå igen?
Louis pesrpektiv.
När jag såg att Chels reste sig upp men var nära på att ramla kunde jag inte va kvar där inne längre. Så jag reste mig upp och gick därifrån. Jag visste inte om nån följde efter mig men det ända jag ville var att komma bort därifrån jag kunde inte va kvar länger. Jag såg en liten bänk när jag kom hit så jag gick och satte mig där och lät tårana rinna. Jag kände att nån lämnade en hand på min axel. Jag kollade upp och såg Niall. - Hur mår hon, frågade jag och snyftade. - Vet inte men du borde vara där och stötta henne. Du är hennes storebror, sa Niall och gick tillbaka. Jag visste att jag borde vara där, men jag kan bara inte se henne sådär min syster. Jag visste att det var svårare för henne. Men jag kunde bara inte se min syster. jag hörde att min mobil ringde så jag kollade och det stog ''Harry'' jag svarade som vanligt. - Det är Louis, sa jag men ingen svarade det ända jag hörde var snyftingar. - Halå, sa jag. - Louis, jag behöver dig, hörde jag att Chelsea sa. Jag svarade inte och började springa mot sjukhuset. När det gäller Chelsea skulle jag kunna göra vad som helst för. När jag kom till Chelsea så var det ingen där inne bara hon. Hon satt upp men benen vinglande bredvid. Jag gick in och satte mig bredvid henne. - Förlåt för att jag stack, sa jag och kollade på mina händer för att jag skämdes. - Det gör inget men jag har goda och dåliga nyheter, sa hon och kollade på mig. jag sken direkt upp när hon sa bra nyheter. - Dom goda först, sa jag. -Okej dom bra nyheterna är att jag kommer att kunna gå igen, sa hon. Jag sken direkt upp och kramade henne. - Men dom dåliga va att det kan ta flera år, sa hon och en tår rann ner för hennes kind. Jag torkade bort den och kramade henne och viskade i hennes öron.'' Du kommer att kunna gå jag lovar dig'' Hon nickade. Jag hörde att nån knackade och det var Harry. Jag hade inte sagt ett ord till Harry sen olyckan. Jag vet inte varför men jag har bara inte det. Jag ställde mig upp pussade Chels på pannan och gick ut.
Chelsea's perspektiv.
Jag hörde att nån knackade och det var Harry. Jag sken direkt upp i ett leende. Louis ställde sig upp pussade mig på panna och gick ut så kom Harry in. Han satte sig bredvid mig och tog mina händer och kollade rakt in i mina ögon. - Chels jag vet att vi har bara varit ihop i 2 veckor och 3 dagar men jag vill ändå säga att jag kommer inte lämna dig oavsett om du är i rullstol eller inte jag kommer att aldrig lämna och jag ska fixa själv så att du kan gå, sa han och fortfarande kollade rakt in i mina ögon. - Tack, sa jag och hållde in tårana. Jag lutade mig fram och kysste honom. Då kom exakt doktorn in och det blev lite awkward. - Okej allting ser bra ut med dig utom benen da som vi har pratat om, sa han och tog en liten paus och kollade på mig. Jag nickade som svar. - Så du kan väll åka hem idag, sa han.
Då blev jag skit glad. Harry gick och sa till dom andra och dom kom och kramade mig. sen kom doktorn med rullstolen. Så Harry bärde mig ditt och jag satte mig. Äntligen slapp jag sjukhuset. Vi skulle bara åka hem till oss och hämta väskorna sen skulle vi åka på engång och jag var jätte glad för att April ska med och stannar över hella sommarlovet. Men jag skulle säkert inte kunna göra mycket för benen. Men jag har bestämt mig jag kommer att kunna gå snart. När vi kom till flygplatsen så var det fullt med skrikandes fans. Jaa hur ska det här gå da? Vi försökte gå genom allt med det var lite svårt för rullstolen och Paul va inte här. Så vakterna kom och hjälpte oss. Killarna hade bestämt att vi skulle ta ett privatplan och första gången jag kommer att åka en utan att klaga. För att det var skönt nu när jag är såhär. Jag såg att Niall och April hållde händer. Har det hänt nåt mellan dom två? -APRIL du och jag lägnst bak, sa jag till henne så att vi kunde prata. Hon nickade bara som svar. Jag såg på Harry att han blev lite besviken men sen så viskade jag i hans öra '' Jag ska snacka lite tjejsnack bara men när vi kommer hem är jag bara din'' han sken direkt upp och nickade ivrigt. Jag skrattade bara åt han. Jag hörde att Louis skrek. - Harry sätt dig här med oss
Jag blev glad att Louis hade börjat prata med han. För att dom hade inte pratat med varandra sen olyckan. Harry gick och lämnade mig bredvid April. Först så ignorerade hon alla mina frågor, men då märker jag att hon hade på sig hörlurar så jag tar ut dom och frågar. - Har det hänt nåt mellan dig och Niall. - Vi är ihop, sa hon. - Va du skojar gud vad jag har missat när jag la i koma, sa jag och när jag nämde koma så sjönk hella hennes humör. - Ej jag mår bra så berätta allt i detalj nu, sa jag ivrigt och hon började berätta
När dom var i stranden och han gjorde en picknik till henne(det var därför han ville veta April's favorit strand) och att dom började bråka för att han såg henne med en annan kille men killen var en som hon träffade i planet och bla bla bla. Jag var så glad för deras skull, dom var så söta tillsammans. Resten av resan snackade vi om hur vi skulle fixa så att jag skulle börja gå och sånt. När jag minst annar det så hade jag somnat.
När jag vaknade så hade vi redan landat och April hålde på med väskorna. Så jag kollade bara på och sen kom Harry gav mig en snabb kyss och lyfte upp mig. Han bärde mig hella vägen till bilen och Louis tog rullstolen och som vanligt när vi skulle gå ut från flygplatsen var det fullt med paparatzzi och fans. Det ända dom skrek den här gången var.''Chels vad har hänt'' ''varför har du en rullstol Louis'' ''Chels har ett par fans slagit ner dig?'' den sista jag hörde var fånig hur skulle ett fans slå ner mig så att jag skulle gå i rullstol och plus så är killarnas fans dom bästa som finns. Vi åkte till huset och dom andra var hemma så det skulle bli roligt att se dom. Dom kunde inte åka till oss för att dom var tvungna att hålla på med lite saker som jag inte vet här hemma. Det kändes lite konstigt att säga hemma men jag skulle ju bo här typ hela sommarlovet lite mer så det kändes som hemma. När vi kom in genom dörren så skulle killarna krama mig men såg att Harry bärde mig och kollade lite konstigt på mig som om dom inte visste. - Harry har ni inte berättat till killarna, sa jag och kollade på honom han skakade på huvudet. Jag slog honom lite löst på armen och började berätta. Dom kollade bara på mig och när jag hade berättat klart så kramade dom mig men det blev lite konstigt när Harry bärde mig. - Harry jag är trött kan du bära mig upp, frågade jag han och gäspade. -Självklart sötnos, sa han och började gå upp för trapporna han lämnade mig försiktigt i sängen och gick för att hämta min pyjamas. Han var så gulig som försökte hjälpa mig! - Ska jag hjälpa dig att byta om, sa han och blinkade. Jag skrattade åt honom - Det skulle du vilja men visst, sa jag och ryckte på axlarna han kollade men sen började gå mot mig. Jag tog av mig min tröja och på engång började Harry glo jag hade såklart bh under men endå. - Ser du nåt du gillar, sa jag och kollade på honom han vände blicken direkt och man såg att han rodnade lite. AAW så guligt. Han gav mig mitt nattlinne så jag tog på mig den, sen hjälpte han mig med byxorna och att sätta på mig mina sov skorts. - Så ska vi göra lite träning som doktorn sa att vi måste göra, frågade Harry jag nickade och han kom fram till mig. Först skulle vi testa att ställa mig upp. - Redo?, frågade han. - Redo, sa jag.
Han hållde i mig i mina armar och hjälpte mig att ställa mig upp. Men mina ben vek sig och jag föll men Harry tog imon mig. Han satte mig och jag suckade.
- EY det är första dan, sa han och tittade på mig. Han tog under min haka och lyfte upp mitt huvud och kysste mig. Vi bestämmde att vi skulle sova och Harry fick sova hos mig om jag behövde nåt på kvällarna och April hos Niall.
En månad efter(fortfarande Chelsea's perspektiv)
En månad hade gott och jag har fortfarande inte ställt upp mig på benen. Harry har hjälpt mig skit mycket men han har börjat att flirta med nästan varenda snygg tjej han ser och vi har haft vår fighter men vad alla par brukar bråka ibland. Plus så har han börjat hänga med den där Taylor swift mer och mer. Så jag bestämde mig för att ignorera honom idag. Ingen var hemma förutom jag. Niall och April hade gått och tagit en fika och resten av killaran var med sina flickvänner. Jaa utom en da som istället var i stan och flirtade med alla tjejer. jag satt nu och kollade på MTV och det var repris när Justin Bieber Punk'd Miley Cyres. Jag skrattade alltid åt det här programet. Jag hörde att nån öppnade dörren. Säkert Harry jag orkar inte med han nu. Han kom in till vardagsrummet och sa. - Hej sötnos, och skulle kyssa mig med jag vek bort blicken. - Vad är det nu da, sa han och suckade - Jo det är så här att jag har en pojkvän som flirtar med alla tjejer i stan, sa jag bara. - Chels jag flirta inte med alla, sa han - Harry det gör du visst, sa jag och började bli arg för att han inte erkände. - Okej förlåt, sa han. - Harry du har sakt förlåt hundra gånger men jag förlåter dig inte den här gången så gå!, sa jag och pekade mot dörren han stog bara kvar där som ett fån. - GÅ!!, skrek jag nu men nej da han stog kvar. aaagh bara om jag kunde gå så skulle jag putta bort honom. Skulle jag försöka? Skulle jag testa och ställa mig upp? okej jag tar chansen jag ställlde mig upp och.....
Så vad tror ni kommer hon att klara det? så här har ni del 13 och förlåt förlåt för att texten blev så himla konstigt men jag ska adrig mer skriva så här jag låva kommentera vad för jag vill gärna veta vad ni tycker
