2013-02-20
19:06:43
Heart attack del 29
Previous:
"Lämna mig aldrig igen. Du är mitt allt jag älskar dig" viskade han i mitt öra.
"Jag älskar dig också" sa jag men det kom mest ut som en viskning. Han lutade sig mer framåt och jag fick känna hans underbara, varma läppar mot mina. Det blev en mjuk men Också passionerad kyss. Äntligen var jag tillbaka.
Chelsea's perspektiv.
När Harry hade släppt mig så hoppade Louis på mig.
"Sis jag är Såå glad att du är med oss" sa viskade han.
"Jag kommer inte lämna er så lät" sa jag. Man såg att det blev ett litet flin på hans läppar. När han släppte mig så var det April's tur att hoppa på mig.
"Du vet inte hur orolig jag va lämna mig aldrig igen" stammade hon fram mellan snyftningarna.
"April gråt inte jag mår bra" sa jag. Hon nickade sen gick hon och ställde sig bredvid Niall, och han lämnade armen om henne. Dom var så söta. Jag kollade runt i rummet men min blick fastnade på dörren. Där kom en doktor in.
"Hej Chelsea hur mår du?" frågade han.
"bra, när kan jag åka hem?" frågade jag för jag hatar sjukhus. Det är det värsta jag vet.
"Du ser ju att må bra ut så kanske imon" sa han.
"Okej" sa jag. Han nickade som svar och med det lämnade han rummet.
Nästa dag!
Idag skulle vi åka hem till April för att vi skulle stanna där en natt sen var killarna tvungna att åka tillbaka för att dom har en intervju i England och jag och April stannar kvar i Doncaster. Ni kanske undrar varför vi stannar kvar. Joo för att jag och April har ju redan tagit examen så vi har tänkt att flytta ihop till England. Så medans killarna är där kommer vi fixa allting kolla efter nåra fina hus. Inget vet det här förutom jag,April och hennes föräldrar. Jag undrar hur killarna kommer att ta nyheten. När vi kom fram till April's hus så sprang hennes mamma och pappa fram och gav mig en stor kram.
"Hej Chels hur mår du efter alt" frågade Aprils mamma som heter Kristina.
"Jag mår bra men ni da det var ju längesen vi sågs" sa jag.
"Jo alt är bra med oss. Lite deppad bara för att vi vet att ni kommer flytta" sa hennes pappa Erik.
"Pappa sluta" sa April och kramade honom. Han skrattade lite och gick in i huset. Jag och April följde efter dom inåt. När jag gick igenom dörren så kom massor av minnen tillbaka. När jag och min familj brukade komma hit och grilla. När jag brukar springa hit för att jag har bråkat med min mamma eller Louis.
"Chels kommer du?" frågade April. Jag gav henne en lät nickning och följde efter henne till sitt rum. När vi kom upp så hade inget förendrats sen jag var här sist. Jag satte mig i hennes säng och suckade.
"Chels jag vill inte förstöra stämningen men Louis sa att jag skulle säga det till dig" sa hon och kollade ner på hennes händer.
"Vad är det?" frågade jag.
"Du och han måste åka hem till er idag för att hämta vilka saker ni vill ha kvar" sa hon. Det hade jag helt glömt bort. Jag måste hem och hämta min saker. Jag tog ett djupt andetag och gav henne en lät nickning. Vi hade suttit och pratat bara i hennes säng till Louis kom och knackade på dörren för att vi var tvungna att åka. Jag gick ner och såg att alla var där nere. Jag kollade runt och min blick fastnade på att Niall pratade med April's föräldrar.
"April kolla" sa jag och pekade i smyg mot Dom.
"Shit" sa hon och gick ditt. Jag skrattade lite lätt och såg att Harry började gå mot mig.
"Är du säker på att jag inte ska följa med" frågade han och pussade mig lätt på kinden.
"Jaa jag måste klara det här själv" sa jag. Han nickade förstående och hav mig en långsam kyss. Jag besvarade den likadant. Men var tvungen att backs för att ta andan.
"Dags att gå" sa Louis.
"Hej då" sa jag och började gå mig bilen där Louis satt. Jag öppnade dörren satte mig och tog ett djupt andetag.
"Redo?" frågade Louis.
"Redo" sa jag och han startade bilen. Jag kollade hela vägen ut genom fönstret. Jag fick ett minne som jag aldrig kommer glömma.
*Flashback*
Jag och April ville vars på årets största fest. Jag bönade och bart. För att mamma skulle låta mig gå. Men mamma tyckte att jag var för liten för att jag var 16 år. Men jag fyllde om en månad 17. Men alla i min skola hade snackat om den och jag var tvungen att gå. Så jag hade sagt till min mamma att jag skulle sova över hos April och hon gick på det. När jag kom hem till April så var hon redan klar.
"Jag är klar om 30 min" sa jag och sprang upp till hennes rum. Jag bytte om till en svart klänning som slutade under rumpan och topparna var spetsiga. Skit snygg och sexig. Perfekt till årets största fest. Jag gjorde en änkel men vågad sminkning och håret hade jag plattat. Det var perfekt. När det hade gått en timme så sprang jag ner till April.
"Klar" sa jag och pustade ut.
"30 minuter" sa hon och lämnade armarna i kors.
"Kom nu" sa jag och drog ut henne. Vi hade tagit en taxi till festen för båda skulle dricka och vi kan inte köra bil när man är full. Festen var hos en av Louis bästa kompisar som jag hade en crush på. Jag var lite rädd att Louis skulle gå för han går alltid till Joe's fester och han visste att jag inte få gå. Men jag hade frågat och han sa att han skulle till en annan fest. Så jag blev skit glad och planerade min plan med April.
"Vi är framme" sa April och avbröt mina tankar.
"PARTY!!!" skrek jag när vi klev av taxin. Man hörde musik långt ifrån och det dunkade. Vi gick in och hälsade på alla som vi kände. Sen kom Joe fram till oss och gav oss en varsin drink. När han gav April så drog nån ut henne till dansgolvet och lämnade mig ensam med Joe. Båda var helt tysta i början men sen avbröt han tystnaden.
"Du ser väldigt fin ut ikväll" viskade han till mitt öra. En hel rysning gick genom min kropp. Jag gav honom ett leende och sa.
"Tack du ser inte så dålig ut heller" sa jag.
"Tack" sa han och blinka med ena ögat.
"Kom vi dansar" sa han och drog med mig till dansgolvet. Jag hann inte protestera men skulle endå inte ha gjort det. Vi dansade och jag kollade runt och ser April hångla upp killen som tog henne ut till dansgolvet. Jag skakade lite lätt på huvudet och fortsatte att dansa. Då märkte jag att det var en lugn låt. Så jag lämnade armarna runt Joe's axlar och han runt min midja. Vi rör oss i takt till musiken tills han börjar närma sig mina läppar. Jag böjer mig fram och är en millimeter från att känna hans läppar mot mina när nån avbryter genom att skrika.
"LOUIS IS IN THE HOUSE" Jag kände igen direkt rösten. Det var Louis. Men vad gör han här? Han ju skulle inte komma.
"Förlåt" viskar Jag mot Joe's läppar och börjar gå April.
"Vi måste dra" väser jag till henne och pekar mot Louis som står och pratar med hans flickvän.
"Okej" säger hon. Vi tar våra jackor och smyger oss ut. Tack gode gud så såg ingen oss. Vi stog en liten stund utanför och väntade på taxin som April hade ringt. Tills nån knackar på min axel.
"Vad??" säger jag argt och vänder mig om. Vem är det jag ser? Jo min bror Louis William Tomlinson.
"Vad gör du här" väser han.
"Emh..... Emh" säger jag för att jag inte kommer på nåt.
"Du ska hem" sa han och drog mig mot hans bil. Jag kollade bakåt och såg att April hoppade in i taxin men innan så mimade hon.
"Lycka till"
Louis satte sig i förasättet och jag bredvid. Hela vägen så sa vi inget till varandra och jag kollade ut genom fönstret.
*End of Flashback*
Jag skrattade lite lätt åt Minet och såg att vi hade kommit fram till huset som jag har bott hela 18 år. Huset som jag förstörde vägarna på. Huset som jag och min bror alltid bråkade i. Vi klev ur bilen och började gå mot dörren. Jag gick hela tiden bakom Louis och ville inte komma fram. Men jag var tvungen att komma fram nångång och det gjorde jag. Jag stog utanför dörren och kollade på hela huset. Jag tig ett djupt andetag och lämnade handen på dörrhandtaget. Jag drog den ner långsamt. Dörren öppnades och jag såg......
.
Hello!!!! Jag vet inte vad som har hänt med texten men orkar inte fixa den så ni får ha den så
Kommentera inlägget här:
